Idag var det mening att jag och pappa skulle ut och springa. Eller ja, vi stack ut och sprang men innan vi kom iväg sa vi att vi siktade mot cirka en mil. Det gick ju som det gick. Helt plötsligt fick jag sjukt ont i mina hålfötter. Det lät väldigt lustigt, men faktiskt. Vi sprang knappt 4 km och gick resten, totalt blev det runt 5 km. Inte den längsta rundan precis, men på onsdag ska jag prata med mitt lags sjukgymnast så då kanske jag får råd om hur jag ska göra. Såhär kan det inte fortsätta om jag ska springa en av världens största halvmaror, Göteborgsvarvet, till våren. Vilket jag ska!